Nej nu är det dags för en paus.....

Jag har bestämt mig för att ta en liten paus från aftonbladet och nyheterna ett tag.
Jag klarar helt enkelt inte av allt elände i världen och absolut inte när det rör barn.
Med lillebror i magen och min älskade 2,5 åring hemma, är det lätt att allt blir väldigt pesonligt, och jag kan inte sova på nätterna. Jag tänker på min lille Ebbe och allt som kan hända honom. Jag skulle bara vilja skydda honom mot allt ont, jag vill aldrig att han ska känna sig ledsen, orolig eller rädd.
Naturligtvis kan jag inte skydda honom mot allt, men så länge jag lever ska jag iallafall göra allt för att han inte ska behöva känna oro och rädsla.
Mitt hjärta brister när man läser om barn som svälter, om barn som får cancer, barn som inte har några föräldrar utan bara skickas runt till olika människor. Usch, det är så hemskt så jag orkar inte tänka på det.
Ja jag vet man kan inte stoppa huvudet i sanden, men just nu klarar jag inte av att bearbeta allt detta.
Jag måste orka vara mamma till båda mina gossar, både Ebbe och Lillebror, och jag kan inte hjälpa alla andra hur mycket jag än vill. Om jag så skänker hela min lön varje månad till UNICEF eller Röda Korset, så finns det alltid något barn som saknar sin mamma eller är hungrig.
Så ja, just för tillfället tänker jag försöka att njuta av min växande mage och min fina lilla pojke, och inte mata mig själv med nyheter och ledsamheter på teven varje kväll.

I natt har jag legat bredvid Ebbe som hade någon hemsk mardröm och kallade på mig. När jag kom in kramade han mig hårt och ville att jag skulle ligga hos honom.
Jag höll honom i handen och lyssnade på hans andetag som blev tyngre och tyngre, låg där och snusade honom i nacken och bara insåg hur lyckligt lottad jag är som har ett friskt barn som får somna lugnt och tryggt i sin varma säng varje kväll.

Jag älskar dig upp till månen och tillbaka mitt lilla hjärta.

 

 

 

 

 

Kram Kram