Tillbaka till vardagen igen!
Jag är tillbaka på jobbet, på ny avdelning, då våra arbetsuppgifter på reklamationsavdelningen blivit flyttade till Polen.
Nu sitter jag som administratör på Danmarksavdelningen. Det är väldigt mycket nytt eftersom det inte är något som jag sysslat med tidigare, men det ska nog bli bra.
Jätte trevlig avdelning, och så har jag ju fortfarande kvar mina söta kollegor från reklamationsavdelningen i huset.
I måndags när jag var på väg till jobbet kändes det verkligen fruktansvärt. Helt plötsligt sprack det hål på den lilla bubbla jag levt i tillsammans med mina små killar så länge
och seperationsångesten var hemsk. Efter en timme på jobbet ville jag bara gråta och åka hem till killarna igen.
På kvällen ville jag knappt släppa dom, och när dom sussade gott i sina sängar så däckade jag på soffan. Hihi, hjärnan hade ju gått på högvarv hela dan.
Nicklas och killarna är på förskolan om dagarna, och Edvin håller på att skolas in.
Ebbe är överlycklig att vara tillbaka och träffa sina kompisar igen, och Edvin verkar tycka att det är väldigt spännande med alla barn och nya leksaker.
Imorgon blir dock första dagen för honom att bli lämnad ensam en stund där, och jag är inte säker på att det kommer gå jättebra.
Men jag hoppas och tror att han kommer vänja sig och tycka det är skoj att vara där. Och så har han ju storebror några rum bort, om saknade skulle bli för stor J
Mitt mammahjärta håller på att svämma över för det mesta just nu.
Ebbe och Edvin är så goa tillsammans och just nu så är det ganska lugnt med
bråk. Skönt!
Dom kramas och pussas och leker tillsammans, även om det inte är
några längre stunder. Och Edvin ser verkligen upp till sin storebror. Han
härmar allt som Ebbe gör JBåde på gott och ont kan jag säga!
Helt plötsligt dyker det upp tankar som jag inte funderat på tidigare.
Vad ska jag göra nu? Nu har jag ju satt två barn till världen, behövs jag mer då? Ja, jag vet super töntigt, men det har verkligen känts så.
Det är tur jag har min Nicklas som alltid finns vid min sida J
Kanske är det någon slags ålderskris jag vet inte. Känns liksom som om jag inte behövs mer, även om jag vet att jag gör det J
Förmodligen har jag dessa tankar för att min lilla prins börjar bli stor och min stora prins är JÄTTEstor J Misstänker att jag inte är ensam om att känna så här.
Edvin har hunnit bli 17 månader, går,springer,klättar,hoppar och
håller full action hela tiden J
Inte ens Ebbe orkar hålla igång som sin lillebror, och vi vet ju
alla att Ebbe inte direkt är den stillasittande typen, hihi.Denna sommaren har verkligen varit underbar med en stor trädgård som killarna har kunnat springa i, spela fotboll, bada i poolen, gunga och gräva i sandlådan.
Vi har varit ute hela dagarna och killarna har somnat gott i sina sängar på kvällen.
Visserligen har vi kommit ur lite rutiner, så sänggåendet har väl varit lite senare än vanligt. Men det är väl det som är så skönt på sommaren. Att man kan åka och bada klockan 6 på kvällen, grilla lite korv och sen bara hoppa in i duschen och ner i sängen när man kommer hem.
Tyvärr har vi bara haft två veckors semester tillsammans, jag och Nicklas. Det fick bli så för att få ihop förskolestart ,inskolning och att jag skulle börja jobba.
Men de två veckor vi hade tillsammans njöt vi verkligen av.
Nu ser jag
fram emot hösten i vårt hus.
Ska bli mysigt
att se träden förändras till orange och rött och få tända ljus och titta på
film med killarna.
Nu till helgen
ska vi ha kräftskiva hemma med några kompisar uppe från Ulricehamn och
Göteborg.
Ska bli
riktigt roligt.10 vuxna och 7 barn, det blir nog full action om man säger så.Funderar på att duka i vårt uthus faktiskt, man vet ju aldrig hur det blir med vädret. Så kan barnen springa i trädgården och vi ser dem hela tiden.
Så nu i veckan blir det till att baka bröd, förbereda mat, städa och dona lite J
Ebbe längtar…han och Valter har så kul tillsammans och nu ska dom spendera en hel helg tillsammans. Det blir kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar