Dagarna rullar på och killarna upptar all vår tid.
Edvin är en glad liten kille nu sedan koliken släppt helt och hållet, så det känns jätte skönt.
Han är väldigt nyfiken och vill vara med överallt. Att ligga i babygymmet eller leka själv på en filt, det är inte alls så intressant som att få vara med uppe i famnen och se sig omkring.
Han sitter gärna upp i vagnen en liten stund när vi är ute på promenad med lite stöd runt om sig, och man ser att han njuter av att kunna ha full koll på allt runt omkring. Ibland blir det förstås för mycket att bearbeta alla intryck om kvällarna och de sista kvällarna har han varit lite orolig innan han somnat. Han somnar ungefär vid sju på kvällen och sover oftast i ett sträck till två, då vaknar han och är hungrig, för att sedan somna om gott i sin säng. Strax innan halv sex brukar han slå upp sina blå, och då är han vrålpigg! Själv är man inte riktigt så pigg kan jag säga.
På morgonen brukar han inte kunna hålla sig vaken någon längre stund, så ungefär en timme senare är det dags för en liten tupplur igen.
Han sover ca 4-5 gånger om dagen, men bara väldigt korta stunder och det har han alltid gjort. Jag önskar att han lär sig att sova lite längre ju äldre han blir. En halvtimmes sömn räcker inte långt.
Jag har provat med det mesta för att få honom att sova lite längre pass, men det spelar ingen roll om han ligger i vagnen på promenad, i sin säng där det är tyst och lugnt eller om det är liv och rörelse runt omkring. Han sover helt enkelt bara korta pass, och så länge han är nöjd med det så får det väl vara så tänker jag.
Edvin har också börjat bli väldigt intresserad av mat och tittar på med stora ögon när vi äter middag.
Härom dagen fick han smaka på lite banan på min fingertopp och det verkade han gilla.
Men smakisar det väntar jag nog med ett litet tag till. Nu rekommenderar ju BVC att man ska vänta tills barnet är omkring 6 månader innan man börjar med fast föda. När Ebbe var bebis, skulle man börja när barnet var 4 månader. Jag tror att vi kommer börja någonstans mitt emellan. Och är han nyfiken på banan eller något liknande nu, så kan han ju få smaka lite grann.
Som sagt, Edvin är en glad liten kille som skrattar hjärtligt när man busar med honom, och skiner i hela ansiktet när man blåser han på magen. Det finns väl inget härligare än bebis skratt!
Fortfarande är det ju Ebbe som är mest intressant och det är Ebbe som får Edvin att nästan vilja hoppa ur ens famn för att få vara med och leka med bilar. Oftast tycker Ebbe bara att det är roligt att Edvin är med, men när han dreglar på hans bilar då sneglar han lite surt på honom och säger.
"Åh men Elvin(Ebbe kallar Edvin för Elvin) du får faktiskt inte dregla på mina bilar"
Edvin bara ger ifrån sig ett illtjut av förtjusning och kiknar av skratt åt sin storebror.
Edvin är en bestämd liten gosse också vill jag säga. Och han har humör som inte är att leka med, men oftast är han glad och " pratar" en massa.
Nu kan han sitta med lite stöd runt om, han griper om saker och stoppar dem i munnen och rullar runt från rygg till mage och tillbaka. Han står stadigt i knäet när man håller hans händer och hoppar och studsar så han blir alldeles svettig. Han tittar efter en leksak om han tappar den och drar sig upp mot sittande. Han är en stark liten kille.
Han är fortfarande lite hattig med maten ibland tycker jag, vissa dagar äter han som en häst och andra dagar verkar han inte sugen alls. men han ökar stadigt i vikt och ligger över på sin kurva, så vi behöver nog inte vara oroliga tror jag. Nu väger han 6845 g och är 64 cm lång.
Vår stora lille kille.
 |
| Gladfis |
 |
| Sussar i vagnen |
 |
| I soffan på BVC |
 |
| Gungpremiär |
 |
| Glad kille som sitter i vagnen |
 |
| Lek och bus Kram Kram |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar