Tänk att det hunnit gå två månader sen vår lillfis kom till världen. I tisdags blev han 10 veckor, vår lille Edvin.
Han växer och gror, sist vi var på BVC för ungefär en och en halv vecka sedan, vägde han 5600 gram
och var 59 cm lång. Tyvärr äter han lite sämre de dagar som han har mycket magknip, och jag är ständigt orolig för att han ska tappa vikt, men det är väl en mammas ständiga huvudbry.Att barnen inte äter tillräckligt.
Tyvärr är han fortfarande ganska orolig med mycket magknip, vilket vi hade hoppats på skulle bli bättre efter 5.e akupunkturbehandlingen, men nu är han snart 3 månader och då brukar koliken släppa för de flesta.Vi håller tummarna för det!
Edvin är en nyfiken liten kille, som vill vara med hela tiden och nöjer sig inte med att ligga i babygymmet på golvet.
Det är konstigt att två syskon kan var så fantastiskt lika.
Ebbe var precis likadan.Otroligt nyfiken och social, och ville att det ska hända något hel tiden.
Det är klurigt ibland kan jag säga att, att försöka roa en tvåmånaders kille, är inte lätt. Men Ebbe hjälper mig så gott han kan med underhållningen,han sjunger, leker med handdockor och leker tittut.
Och Edvin älskar naturligtvis det. Det är så härligt att se hur han lyser upp när han ser sin storebror.
Misstänker att de kommer hitta på en hel del bus tillsammans när Edvin blir lite äldre.
Lillfisen är ingen vagnkille tyvärr. Han somnar en liten stund om man är ute och går. Men ganska snabbt slår han upp sina klarblå ögon igen, och vill inte ligga kvar i vagnen, utan komma upp så han kan se. Hoppas på att han ska vänja sig vid det. Det är ju så skönt att kunna gå långa promenader, både för hans och min skull.
Jag har provat en hel del med bärselen också. Tänkte att där kan han ju se lite bättre, men ikke,
nä, jag tror faktiskt att han helst skulle vilja sitta upp i vagnen, men det är ju liiiite för tidigt om man säger så.
Han får hejda sig lite den där lille Herr Rosell.
Som ni kanske förstått så är han en mycket bestämd liten gosse. Läste till och med att de skrivit det i min förlossningsjournal. " bestämd gosse som inte vill ligga till bröstet" Tja, inte så konstigt att det blev strul med amningen kanske.
Så på många sätt är Edvin och Ebbe väldigt lika. Det ska bli väldigt spännande att se hur Edvin blir när han växer upp.
Utvecklingsmässigt följer han som han ska. Han följer föremål med blicken, kan fixera, ger svarsleende när man ler och pratar med honom, han jollrar väldigt mycket och ligger gärna på mage och kikar. Han älskar att stå i knäet och titta, och jollrar högt när jag sjunger " dansa min docka"
Några rutiner kring mat och sov har han inte riktigt lyckats få än. Tyvärr ställer magen till det en hel del för honom. Men nattsömnen kan vi inte klaga på. Han vaknar oftast bara en gång, max två, för att få mat, och somnar om. Rör det runt i magen kan de ta lite tid för honom att koppla av igen, men oftast somnar han om man bär på honom en stund och får han att slappna av.
Hur mycket han sover på dagarna beror också mycket på hur mycket magknip han har.
Vissa dagar sover han max en timme på hela dan och då är han förstås trött och grinig mestadels av dagen. Andra dagar sover han lite längre pass och flera gånger på dagen, och då är han mer tillfreds.
Så nu hoppas vi på att den där envisa koliken vill ge med sig, så att vår lille kille kan få ro att koppla av och slippa magknipen.
Nu ligger han på Nicklas bröst i soffan och sover. Snart ska jag bära över honom till hans säng och
snusa in hans goa bebisdoft innan jag själv hoppar i säng.
Natti Natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar