Då var febern tillbaka igen…
I onsdags när jag kom hem från jobbet sa Nicklas att Ebbe varit gnällig på eftermiddagen och när jag kände på honom var han varm i pannan.
Tog tempen och det visade närmre 39 grader =(
Han fick lite alvedon och sov gott hela natten.
På torsdagen var han pigg igen på morgonen och på eftermiddagen kom han och Nicke och hälsa på mig på jobbet.
Totalt oblyg gick han från kontor till kontor och pratade och skrattade, min lille buse, och charmade alla..
På kvällen när vi kom hem var han grinig igen och febern hade stigit…
Natten blev katastrof! Han var jätteledsen och jätte orolig och ville bara vara i våra famnar hela tiden.
Termometern visade 40 grader och han var stekhet..
Det slutade med att han somnade mellan oss i sängen, men vaknade typ en gång i timmen och var ledsen.
Jag var som ett vrak när jag gav mig iväg till jobbet dan efter, skönt att det var fredag i alla fall.
Jag åkte hem på lunchen för att gå ut med Viggo, för jag ville inte att Nicke skulle ge sig ut med Ebbe i vagnen med den höga febern.
När jag kom hem var han jätteledsen och sträckte armarna mot mig direkt, efter en stund somnade han i min famn.
Kändes som mitt hjärta skulle brista när jag var tvungen att ge mig iväg till jobbet igen =(
Det var skönt att komma hem på kvällen och få ha han i min famn igen.
Natten mot lördag var han också jätteledsen och vi fick en tid hos jourläkaren på Capriokliniken på Södergatan.
Men dummare läkare har jag aldrig träffat kan jag säga!
Han ”undersökte” Ebbe i dörröppningen tills sitt rum, och fnissade lite när han frågade om vi var förstagångsföräldrar för att vi var oroliga.
Får man inte lov att vara oroligt för sin lille kille när han har haft 40 graders feber i flera dagar?
Det är ju dessutom 3 gången se årsskiftet som han åkt på samma sak. Då vill man väl kolla upp det?!? Blev så förbannad!!
Vi åkte därifrån ganska snabbt kan jag säga, och på kvällen var han fortfarande jätte dålig.
Vi åt middag ,lite glass och tittade på Sex and the city2 innan vi gick och la oss vid tio tiden.
Det tog en timme sen var Ebbe ledsen igen och klockan tre somnade han äntligen i vår säng.
Söndag morgon var termometern framme igen och visade nu 40,5. Då ringde jag till barnakuten och sjukvårdsupplysningen.
Dom var överrens om att vi absolut skulle komma upp med honom.
Efter en stunds väntande kom vi upp och fick prata med en sköterska, hon skickade dock ner oss till distriktssköterskan , och efter en stunds väntande även där, blev vi rekommenderade att gå till
Capriokliniken på Södergatan. Alltså samma ställe som vi varit på dagen innan!!!! ARG!!!!! Med samma dumma läkare, nä minsann!!
Ebbe somnade när vi åkte hem och när han vaknade kändes han piggare. Det blev en semla hemma hos mamma och pappa, och sen åkte vi hem.
På kvällen blåste vi upp hans badbil och så fick han bada och plaska en stund. Åh vad det värmde i hjärtat och se han glad igen.
Älskar dig så mitt lilla hjärta.
Kram Kram
I onsdags när jag kom hem från jobbet sa Nicklas att Ebbe varit gnällig på eftermiddagen och när jag kände på honom var han varm i pannan.
Tog tempen och det visade närmre 39 grader =(
Han fick lite alvedon och sov gott hela natten.
På torsdagen var han pigg igen på morgonen och på eftermiddagen kom han och Nicke och hälsa på mig på jobbet.
Totalt oblyg gick han från kontor till kontor och pratade och skrattade, min lille buse, och charmade alla..
På kvällen när vi kom hem var han grinig igen och febern hade stigit…
Natten blev katastrof! Han var jätteledsen och jätte orolig och ville bara vara i våra famnar hela tiden.
Termometern visade 40 grader och han var stekhet..
Det slutade med att han somnade mellan oss i sängen, men vaknade typ en gång i timmen och var ledsen.
Jag var som ett vrak när jag gav mig iväg till jobbet dan efter, skönt att det var fredag i alla fall.
Jag åkte hem på lunchen för att gå ut med Viggo, för jag ville inte att Nicke skulle ge sig ut med Ebbe i vagnen med den höga febern.
När jag kom hem var han jätteledsen och sträckte armarna mot mig direkt, efter en stund somnade han i min famn.
Kändes som mitt hjärta skulle brista när jag var tvungen att ge mig iväg till jobbet igen =(
Det var skönt att komma hem på kvällen och få ha han i min famn igen.
Natten mot lördag var han också jätteledsen och vi fick en tid hos jourläkaren på Capriokliniken på Södergatan.
Men dummare läkare har jag aldrig träffat kan jag säga!
Han ”undersökte” Ebbe i dörröppningen tills sitt rum, och fnissade lite när han frågade om vi var förstagångsföräldrar för att vi var oroliga.
Får man inte lov att vara oroligt för sin lille kille när han har haft 40 graders feber i flera dagar?
Det är ju dessutom 3 gången se årsskiftet som han åkt på samma sak. Då vill man väl kolla upp det?!? Blev så förbannad!!
Vi åkte därifrån ganska snabbt kan jag säga, och på kvällen var han fortfarande jätte dålig.
Vi åt middag ,lite glass och tittade på Sex and the city2 innan vi gick och la oss vid tio tiden.
Det tog en timme sen var Ebbe ledsen igen och klockan tre somnade han äntligen i vår säng.
Söndag morgon var termometern framme igen och visade nu 40,5. Då ringde jag till barnakuten och sjukvårdsupplysningen.
Dom var överrens om att vi absolut skulle komma upp med honom.
Efter en stunds väntande kom vi upp och fick prata med en sköterska, hon skickade dock ner oss till distriktssköterskan , och efter en stunds väntande även där, blev vi rekommenderade att gå till
Capriokliniken på Södergatan. Alltså samma ställe som vi varit på dagen innan!!!! ARG!!!!! Med samma dumma läkare, nä minsann!!
Ebbe somnade när vi åkte hem och när han vaknade kändes han piggare. Det blev en semla hemma hos mamma och pappa, och sen åkte vi hem.
På kvällen blåste vi upp hans badbil och så fick han bada och plaska en stund. Åh vad det värmde i hjärtat och se han glad igen.
Älskar dig så mitt lilla hjärta.
Kram Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar